Niklas R resized 8 2019
... är doktorand  (i pedagogik), deltidsföretagare. Tidigare har jag varit yrkeslärare. Det här är en yrkesblogg skriven utgående från dessa roller.
Min yrkesprofil finns på LinkedIn. Deltid driver jag ett mikroföretag som du hittar här: Ingenjörsbyrå Rosenblad.
Skriv mig gärna ett e-post om du vill ha kontakt!
---
… is a PhD candidate (in Eucational Sciences) and a part-time entrepreneur. Earlier, I used to be a VET-teacher. This blog is mainly is written based on these roles.
My professional profile You can find on LinkedIn. Part time I run an engineering micro-agency, that can be found here: Ingenjörsbyrå Rosenblad. 
Please, just send me an e-mail if you want to get in contact!



 

Ledarskap kräver mångdimensionell förståelserymd

Det sägs att människor som säger upp sig från sina arbeten lämnar ledare, inte företag. Det finns substans i påståendet värt att fundera över en stund, tycker jag.

I den av Yle strax avslutade serien #MittJobb kan man läsa om återkommande arbetsplatsmobbning och fall där förmannen eller kollegerna mobbar. Att saken nu fått stor spridning och synlighet är bra. Att prata, förhandla och så att säga lyfta katten på bordet är det rätta sättet att åstadkomma positiv förändring, inte genom att tiga och lida. Jag tror olika former av arbetsplatshandledning skulle vara bra i specifika fall, men det är klart att arbetsgivare inte alltid är beredda att sätta till resurserna. Det är kanske orsak att tänka om i sådant fall. Jag läste i en artikel någonstans att narcissistiska drag är mera representerat hos förmän med ekonomiskt ansvar, än hos befolkningen överlag. Har olika kvaliteter som passat in för rollerna varit bidragande orsak att just så här har blivit, eller varför? I flertalet fall av arbetsplatsmobbning tror jag att problemen inte direkt beror på bristande konflikthanteringsförmåga, utan på bristande ledarskap eller på systematisk exkludering av enskilda individer.

Vi behöver rättvisa ledare, ledare som bejakar och ser individerna och människan bakom prestationerna. Ledare som förstår och handleder utgående från ett långsiktigt, målmedvetet helhetsperspektiv på ett mångfacetterat sätt. Ledare som låter kraften och viljan bakom framgång lysa till när det är orsak. Personer som låter sak vara sak, argument vara argument, och människa vara människa. Ledare som backar upp när det gått fel och inte den dagen det inte gick riktigt rätt gömmer sig bakom sitt ego. Ledare som röjer rum för personalen att lösa konflikter som sådana, och följer upp att bra lösningar hittas. En sådan ledare kan även vara tillrättandevisande och sträng när läget så kräver. Av en sådan ledare krävs ett mångdimensionellt tankesätt och en förståelse som grundar sig på en större verklighet än den som framträder ur kortkursen i ledarskap, eller ur planen för företagets kvartalsekonomi eller produktivitetsmål.

Jag tror att det är så här: Den för de allra flesta människor lätt begripliga och även konkret greppbara verkligheten är ”rum-tid-pengar” – dimensionen. Denna utgör inte verkligheten eller sanningen ur ett bredare perspektiv beskådat. Åtminstone en annan alldeles lika verklig dimension, som kanske ses som svårare greppbar, är den mera abstrakta ”sinne-upplevelse-känsla” –dimensionen. Här framstår känslorelaterade, etiska och kulturella värderingar om rätt och fel. Följande dimension är den ”betendefunktionella” dimensionen; den teoretiska referensram som alla människor har (omedvetet verkande eller genom reflektion till medvetandegjort) som inrutar individens eget subjektiva operativsystem. Lite som en drivrutin för människans beteende. En ledare borde kunna sträcka sig bakom dessa dimensioner, och genom sin genuina förståelse inse, att ingenting i denna nya mera omfattande dimensionsrymden av verkligheten sannolikt längre är linjärt beroende av varandra. Men att dimensionerna i alla fall av mänsklig aktivitet påverkar varandra, i någon riktning. Kanske också inse, att det goda samtalet och dialogen öppnar för insikt och kanske skapar ett klarare tankesätt och ger nya verktyg för konflikthantering och problemlösning?

Alla är vi olika och har olika resurser fria att använda till olika ändamål och syften. Alltid är det inte lätt, men inte heller alls förbjudet, att framhäva en ”annorlunda” (?) människouppfattning. En sådan är en uppfattning som åtminstone yrkeslärarutbildningen idag betonar. För att citera en föreläsare jag haft: Underskatta inte det Goda samtalets värde. Kanske jag förespråkar ett märkligt pedagogisk-filosofiskt synsett, med spår av romantiska undertoner jag också ... men nog är det dags att vakna och bejaka människans goda vilja att lära sig och göra rätt för sig. Antagligen kan vi (endast?) genom goda samtalet synliggöra vår abstrakta dimension för varandra. Den dag vi slutar tränga undan inskränktheten och accepterar att det som vi ser är bilder, det som vi upplever är känslor, och det som andra ser och känner är deras respektive bilder och känslor, men likaväl förblir den enskilda individens syn på sanningen.  Det som vi (alla människor!) ser och upplever är den holistiska och mångdimensionella sanningen. Sedan när världens ledare insett detta, med avsikt på att respektera, då sker det sanna verkligt omvälvande innovationer. Säkert även inom tekniska sfärer, vill jag hävda.
Niklas Rosenblad
Tfn: 040 718 5929
E-mail: niklas.h.rosenblad@gmail.com

© Niklas Rosenblad 2018. Created by MR MEDIA