Niklas R resized 8 2019
... är doktorand  (i pedagogik), deltidsföretagare. Tidigare har jag varit yrkeslärare. Det här är en yrkesblogg skriven utgående från dessa roller.
Min yrkesprofil finns på LinkedIn. Deltid driver jag ett mikroföretag som du hittar här: Ingenjörsbyrå Rosenblad.
Skriv mig gärna ett e-post om du vill ha kontakt!
---
… is a PhD candidate (in Eucational Sciences) and a part-time entrepreneur. Earlier, I used to be a VET-teacher. This blog is mainly is written based on these roles.
My professional profile You can find on LinkedIn. Part time I run an engineering micro-agency, that can be found here: Ingenjörsbyrå Rosenblad. 
Please, just send me an e-mail if you want to get in contact!



 

Nordiskt yrkeslärande

LÄRANDET I ARBETET OCH I SKOLAN SETT SOM EN HOLISTISK PROCESS

Vi har tillsammans med Susan Gustafsson och bloggskrivande (Niklas Rosenblad) studerat möjligheter och utmaningar inom Nordiskt yrkeslärande. Vi har deltagit i en Nordic Master kurs i Oslo och denna bloggtext samt rapporten texten refererar till är delresultat av kursen och samarbetet kring denna. Vårt team representerar yrkeskompetensområdena elteknik (Niklas Rosenblad) och nordiska språk och kommunikation i arbetslivet (Susan Gustafsson). Vi kommer båda från Finland.  Vi reflekterar bland annat över undervisningen av yrkes- och akademiska ämnen i skolbunden och arbetsplatsbunden kontext inom Nordiskt yrkeslärande.

Vi tror så här:
Då andelen arbetsplatsförlagda studier är betydande ökar behovet av det goda dubbelriktade samtalet (dialogen) och reflektion. Inom utbildningarnas klassrumsbaserade undervisning blir vikten av att ha betydelsefull, konkreta verklighetsrelaterade exempel och utgångslägen. Det här är bakomliggande insikter som ligger som som grund för vårt arbete med rapporten. 

Genom att beskriva arbetsmoment i olika case-exempel fäster vi uppmärksamhet vid vikten av att integrera dessa ämnen tvärdisciplinärt som delar av den holistiska läroprocessen. Praktiskt har det visat sig att kulturerna i de olika nordiska länderna ställer olika krav på det praktiska utförandet av undervisningen. De kulturella skillnaderna och det rådande praxis samt olika bakgrund sätter självfallet gränser för vad som är möjligt och inte möjligt att genomföra i olika länder. Till exempel går det inte att anta, att element från ett utbildningssystem i ett nordiskt land direkt kan implementeras i ett annat nordiskt land och förvänta sig att konsekvenserna ska vara de samma. Konsekvenserna av aktiviteten kommer däremot att vara beroende av kulturella, historiska, socioekonomiska och strukturmässiga skillnader mellan länderna och deras rådande koncensus. Olika modeller och erfarenheter kan ändå jämföras och analyseras komparativt mellan de nordiska länderna. När dessa jämförs tillsamman med sina upplevda för- och nackdelar samt möjligheter och utmaningar kan kanske avsats till olika lösningsmodeller tas, utgående från att studera systemen på ett komparativt sätt.

Trenderna inom yrkesutbildningen i alla de nordiska länderna är att utbildningarna (kontinuerligt) omstruktureras. Ofta ligger arbetslivets kunskapskrav och effektivitet i grunden för omstruktureringarna, men besluten för finansieringsmodellerna sker på politisk nivå. Allmänt är andelen arbetsplatsförlagt lärande (APL) (Svensk benämning) och inlärning i arbete (IA) (Finsk benämning) ökande i samtliga länder. Bland annat denna pågående trend ställer nya pedagogiska utmaningar i fokus för att uppnå god och gångbar kunskap i de olika VET-programmen.  Vi har för att komma vidare analyserat case-intervjuer på basen av teori och VET i Norden

Ur komparativt perspektiv har de nordiska länderna olika utmaningar att konfronteras med inom APL/IA. Utgående från ovanstående alternativ har kanske Norge som tillämpar 2+2 –modellen utmaningar att koppla det substanskunnande som lärts i skolan med momenten i arbetstskontexten och tvärtom. Sverige och Finland har liknande modeller för APL, men det är möjligt att de skolor som i Sverige tillämpar ett mera splittrat system för APL varvat med närstudieperioder i skolan kommer att uppnå bättre resultat. Här kan man sannolikt ändå konfronteras med att korta perioder av lärande i arbetslivet gör att läroprocessen snuttifieras. Smidiga övergångar och samarbete är av betydelse för att uppnå lyckat resultat. Modellen stöder möjligheterna till reflektiv verksamhet och även repetition av teorier på ett bra sätt. I Finland är perioderna för APL i allmänhet längre, men återkommer årligen regelbundet. Reflektiva handledningstillfällen är säkert möjliga att göra, men enligt vår uppfattning förekommer de inte systematiskt. Åtminstone inte inom utbildningsområdet teknik och kommunikation. Inom social och hälsovård är handledningen mera naturlig och används traditionellt mera aktivt. Genom beskrivande verklighetsrelaterade exempel i teorierna kan man ändå här ge mycket, och det vore bra om man genom lärar-arbetsplatshandledare även kunde ge exemplen en dubbelriktad verkan.

I Finland är utbildningsgraden för lärare rätt hög. Trenden är att då man blivit behörig som lärare pensioneras man också som lärare. Detta gör att kunskapen yrkeslärare har lätt riskerar bli föråldrad. Inom dagens teknik sker det stora förändringar inom loppet av 5-10 år. Aktuellt kunnande är alltså ingalunda statiskt och en lärarkarriär är ofta betydligt längre är 10 år.
Handledarens roll på arbetsplatserna är att behandla arbetsmomenten kvalitativt som sådana och studerande borde uppleva momenten relaterade till sitt kunnande hen fått i skolan. Detta är en allmän utmaning. Tillsammans med lärarens förmåga att relatera till verklig kontext genom att i sina exempel skapa en realistisk lättomfattad koppling till verklighetsrelaterade situation i teorierna borde handledaren även ha förmåga att relatera momenten och beskriva arbetet ganska ingående. Här tror vi det brister i den Nordiska kulturen. Företagen anser sig inte ha tid och läraren kanske är rädd för att blanda sig i för mycket.  Det som alltså blir det avgörande till slut är den lärandes förmåga till tillräcklig kognitiv och metakognitiv aktivitet för att kunna sammanknyta moment och teorier till varandra. Detta är inte alls lätt då dessa i dagens verklighet presenteras inom från varandra separerade, kontextuellt olikartade dimensioner. Det borde inom yrkeslärande snarare vara så, att det borde betonas att de teorier som används har fötts och skapats ur de verkliga sammanhangen för att kunna generalisera, beskriva och kanske göra beräkningar på eller andra analyser av dessa. Konsten blir verkligen därför att förklara varför detta sker och att göra det dels på de lärandes villkor för att det överhuvudtaget ska ha en betydelse.

Av mycket stor relevans är också att det språk som används i skolan då dessa teoretiska generaliseringar beskrivs liknar det språk som används i de verklighetsrelaterade momenten där teorierna ligger bakom. För att studerande ska uppleva att det som lärs i skolan är betydelsefullt är det viktigt att de teorier som behandlas är relevanta för det specifika yrket som undervisas. I alla andra fall kommer skolperioderna att upplevas betydelselösa och frustrerande. Detta har vi i rapporten belyst i Case 2 samt nedan i FYR-projektet i Etterstad.

Av lika stor vikt är att de uppgifter studerande gör inne i skolan ligger inom den närmaste utvecklingszonen. Om de ligger utanför kommer de att vara mera eller mindre betydelselösa, och den tid, resurs och energi som satsats på dem förbli onödiga och förlorade. Det är här som ett tvärdisciplinärt samarbete ämnes- och yrkeslärare samt yrkeslivets representanter emellan kan skapa stor betydelse och bära frukt. Detta gäller naturligtvis alla länder, inte bara de nordiska. Trots det verkar det finnas en del arbete att göra här, mycket vilar på att få ämnes och yrkeslärare att hitta synergier och tvärdisciplinära likheter, samt att få skola och arbetsplats att så mycket som möjligt tala samma språk. Ett fint exempel på detta såg vi under vårt besök på yrkesskolan för teknik och industriell produktion i Etterstad, Ullevål, där ämneslärarna i norska och matematik berättade om hur de utvecklat sin undervisning. Detta har skett inom det s.k. FYR-projektet. I stället för att undervisa de allmänna ämnena separat, vilket lett till frustration hos alla och svårigheter att överföra den teoretiska kunskapen till de yrkespraktiska ämnena, har de jobbat hårt för ett tvärdisciplinärt samarbete med yrkeslärarna. Målet är att göra de allmänna ämnena relevanta för yrket. Resultatet är att de integrerat norska och matematik nästan helt i yrkesämnena så att endast en bråkdel sker i separat klassrum. Det har krävt mycket nytänkande och samarbete mellan lärarna men lett till bättre helhetskunskaper. I praktiken har det betytt att ämneslärarna i norska och matematik närvarit på yrkeskurserna och hjälpt till med de matematiska/språkliga frågorna i början av kursen för att senare mer kolla upp med yrkesläraren att studerande har uppnått den nivå i matematik/norska som krävs för just den yrkeskursen och att klara av det arbetsmomentet. Centralt här har varit att lärarna respekterar varandras status och kompletterande roll och inte enbart tänker utifrån sin egen disciplin och allt som “borde uppnås” utan i stället fokuserar på den studerandes behov och yrkeskraven. Yrkesläraren har alltså fått bedöma elevens kunskaper även ide allmänna ämnena eftersom han har bättre strategier att göra det utgående från yrkeskraven, medan de lärarna i de allmänna ämnena bidragit med bredare kompetens och förståelse i lärande.

Reflektion är här av stor vikt för att kunna bygga hel och djup kunskap. I en modell med långa perioder, kan de längre sammanhängande perioderna medföra möjlighet till djupare anknytning till handledare på arbetsplatserna och även lärare i skolan. Socialiseringsprocessen in till en yrkesroll kan i de lyckliga fallen ske på sund basis. Men om man acceptera vikten av dessa som en del av de holistiska lärandet, tvingas man samtidigt inse riskerna med en avsaknad av detta. En bristfällig eller misslyckad anknytning kommer att leda till misslyckad socialisering till en yrkesroll. I svåra fall kan ett misslyckande leda till en totalexkluderin, med långt gående konsekvenser.

Lärande inom den svenska och finska modellen med kortare perioder i arbetskontext varvat med perioder av undervisning och lärande i skolan kan sannolikt att lättare att med att hitta gemensamma nämnare som gör att kopplingen och den ämnesspecifika betydelsen och den verkliga relevansen av sammanknytningen mellan ämnen är lättare. Kortare perioder kan även sporra intresset och hungern att lära sig. Det är svårt att lära sig något man inte är intresserad av, då även intresset är en känslomässig rektion (Kolb 1984; Ojanen 2009).

Vi är medvetna att texten vår lutar mot ideologiska föreställningar, kanske även färgad av romantiska undertoner. Verkligheten må vara mera krass, men nå väl. Någon slutledning går det väl ändå att göra på basis av vårt arbete. Här följer vår:
Ifall omstruktureringen av yrkesutbildningen sker enligt större fokus på stark specifik kontextualisering och smalt inriktad kunskap, ”horisontell diskurs”(Nylund & Rosvall, 2011), kommer behovet av handledning och metakognitiv aktivitet att öka. Enligt forskning skulle en metakognitiv reflektion hjälpa att göra erfarenheterna mindre situationsbundna (Jørgensen, 2014). Reflektion skulle främja djupinlärning och skapa bättre teoretiskt och praktiskt kunnande ur ett helhetsmässigt perspektiv (Ojanen, 2009). Vi tror att reflektiva grupper skulle främja de studerandes psykiska hälsa och yrkesmoraliska välmående. Vi önskar fortsätta studera hur handledd reflektion i grupperna skulle hjälpa studerande genom en god socialisationsprocess att uppnå en sund yrkesroll och påverka hela läroprocessen och utvecklingen holistiskt sett. Handledning skulle skapa förståelse ur ett bredare perspektiv, och kunde anamma kunskapssynen ur ”vertikal diskurs” (Nylund & Rosvall, 2011).

Vi antar att påtryckningen för omskrivningen av examensgrunder (begrepp från Finland) kommer från politiken och från arbetslivet. Och de finansiella resurserna som står till förfogande gör att omstruktureringen av bl.a. utbildningsnätet är tvungen. Samhället står inför stora förändringar. Det riktas kritik mot att kunskapsbasen kan komma att bli för smal och genom det enligt Nylund & Rosvall (2013), en allt för kort ”bäst före” datum på kunskapen. Alltså föråldras kunskapen som resultat av teknologins snabba utveckling, globalisering, samhällsstrukturernas förändring. Om vi går för smalt, så går det att på redan för smalt projicerad kompetensområde bygga på med ny relevant och (igen)aktuell kunskap? Det finns alltså frågetecken kring, och risker förknippade med, att yrkesutbildningen specialiserar sig för mycket. Dessa kan i sin tur anses förknippade med att kunskapens kärna inte ligger tillräckligt djupt förankrade, exempelvis vad gäller teori i de branscher där stark teoretisk och fysikalisk förståelse krävs (elbranschen). Men samtidigt har vi här sett det positiva aspekterna av att göra utbildningen (även i de allmänna ämnena) så yrkesorienterad och integrerad som möjligt. Det gäller enligt oss att hitta den rätta balansen och kolla vilka moment i kursblocken som lämpar sig för integration mellan allmän/yrkesämne och vilka av momenten i blocket som kan läggas utanför skolan i antingen en simulerad miljö eller inom APL. Huvudsaken i arrangemangen är att lärande ses som en holistisk process och att ämnesintegration eller val av ämnesupplägg och utformande av läroplaner (begrepp från Finland) överhuvudtaget sker enligt denna förståelse.

LITTERATURFÖRTECKNING OCH KÄLLOR
Broberg, A; Granqvist, P; Ivarsson, T; Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori: betydelsen av nära känslomässiga relationer (1. utg.). Stockholm: Natur och kultur.
Dysthe, O. (2003). Dialog Samspel och Lärande: Stockholm: Studentlitteratur.
Hakkarainen, K; Lonka, K; Lipponen, L. 2004. Järki, tunteet ja kulttuuri oppimisen sytyttäjinä. Porvoo: Werner Söderström Oy
Hiim, H. (2007). A Strategy for practice-based education and research. In: P. Ponte & B. Smith (Ed.). The Quality of Practitioner Research. Rotterdam: Sense Publishers
Jørgensen, C. H. (2014). Udfordringer for den arbejdsbaserede læring i erhvervsuddannelserne. I: Kock, H. (red.): Lärande i arbetslivet: möjligheter och utmaningar: en vänbok till Per-Erik Ellström. Linköping: Linköpings universitet
Kock, H. (2014). Lärande i arbetslivet - Möjligheter och utmaningar. En vänbok till Per-Erik Ellström. Institutionen for beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet. Odeshog: Karin Almlöfs förlag.
Nylund, M. & Rosvall, P-Å. (2011): Gymnasiereformens konsekvenser för den sociala fördelningen av kunskaper i de yrkesorienterade utbildningarna. Pedagogisk forskning i Sverige (16)2, 81-100.
Säljö, R. (2009). Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur Ab
Ojanen, S. (2009). Ohjauksesta oivallukseen – ohjausteorian käsittelyä. Helsinki: Helsinki University Press/ Palmenia.
Tveiten, S. (2013). Veiledning – mer enn ord ... :Svensk översättning (2014) Yrkesmässig handledning – mer är ord: Översättning: Birgitta Amstrand, Per Larsson 3.e uppl. Lund: Studentlitteratur Ab.

Ladda ner hela rapporten HÄR.
Niklas Rosenblad
Tfn: 040 718 5929
E-mail: niklas.h.rosenblad@gmail.com

© Niklas Rosenblad 2018. Created by MR MEDIA