Niklas R resized 8 2019
... är doktorand  (i pedagogik), deltidsföretagare. Tidigare har jag varit yrkeslärare. Det här är en yrkesblogg skriven utgående från dessa roller.
Min yrkesprofil finns på LinkedIn. Deltid driver jag ett mikroföretag som du hittar här: Ingenjörsbyrå Rosenblad.
Skriv mig gärna ett e-post om du vill ha kontakt!
---
… is a PhD candidate (in Eucational Sciences) and a part-time entrepreneur. Earlier, I used to be a VET-teacher. This blog is mainly is written based on these roles.
My professional profile You can find on LinkedIn. Part time I run an engineering micro-agency, that can be found here: Ingenjörsbyrå Rosenblad. 
Please, just send me an e-mail if you want to get in contact!



 

Socialiseringsprocess medför konsekvenser

Argumenten som pratar för yrkesmässig handledning, när siktet är inställt på att grundlägga, utveckla eller vidareutveckla professionell kompetens, är idag kraftiga, om än tystlåtna i vissa fall.
Här kommer ett litet tuggprov på min åsikt  och förståelse gällande konsekvenserna inom den grundläggande kompetenshöjningsprocessen inom ett yrke ... 

För en yrkeslärare, ledare och yrkesverksam person (och organisation) kan hantverkstraditionen inom yrkesutbildningen te sig intressant. Genom tider har denna tradition baserat sig på mäster-lärling modellen, men har genom senare års yrkesutbildning också fått andra, mera utvecklade former, där utbildningen (bland annat) grundas på teoretisk förståelse i ämnet. Stora delar av dagens yrkesutbildning går ännu ut på, och tankar finns att den bästa vägen att lära sig vissa praktiska yrken går genom, hantverkstraditionens mästar-lärling modell.  Mycket av den kunskap som förmedlats härigenom denna modell (mästarens kunskap)  har varit tyst eller underförstådd. Lärlingen gjorde (och gör) som mästaren gjorde (och gör), eller genom att göra enligt dennes råd, instruktioner och tillrättavisande. Exemplets kraft talar alltså. Kunskapsförmedlingen som skedde (och sker) definieras av vissa idag som handledning, av vissa som transformering, och av vissa sannolikt också som någonting helt annat. Som hen inte desto mera ska förväntas stanna upp och reflektera vid ...

God handledning rymmer förmodligen och sannolikt delar av denna förmedling, och mycket värdefull kunskap kan förmedlas just utgående från hantverkstraditionen. Det finns de som också till och med hävdar att moralen i förhållande till yrkesrollen och socialiseringen in i en sådan roll grundläggs och utvecklas just här igenom.
Men, utgående från detta, torde inte i vissa kontext också omoralen grundläggas och utvecklas på samma basis?  Konstaterar man det ena, är man (enligt mig) tvungen att konstatera också det andra.
Så kan enligt forskare ske, om inte moralen görs till föremål för medveten reflexion. Det finns därför ett självklart behov av att i yrkesutbildning inkludera element av hantverkstraditionen men också en beställning på att införa och utveckla element av kognitiv reflexion utöver teoretisk förståelse. Genom att fokusera på den affektiva (känslomässiga) aspekten i handledning kan etisk medvetenhet utvecklas. Viktigt borde vara att ha en hållbar teori i ämnet handledning att luta sig mot. Hittas idag en tillräckligt snävt tillämpningsbar teori inom handledning kan diskuteras. Men detta var inte mitt ärende, eller ens är jag inte i position att ta ställning till det.

Särskilt när unga studerande inleder sina studier börjar de genomgå en process som går ut på att låta sig socialiseras in i en yrkesroll. Processens kraft sker genom att studenterna kommer i kontakt med utbildare och yrkesverksamma personer inom branschen som de identifierar sig med. Det är känt att studenter under sin process och utbildning även kommer i kontakt med yrkesverksamma personer som inte representerar enbart god yrkespraxis. Det i sin tur betonar att studenter kan ha nytta av att delta i yrkesmässig handledning under sin studietid, om målområdet för handledningen är socialisering in i en yrkesroll. Socialiseringen kan då ske mera kritiskt och medvetet genom att refexion bidrar till medvetandegörandet av processen.  

En handledningsgrupp kan upplevas som, och utgöra, ett tryggt forum för studenterna som genom handledning kan ställa sig kritiskt till de egna erfarenheterna i yrkespraktiken, även till de andras erfarenheter. Det är inte alltid lätt för studerande, särskilt de unga, att ställa sig kritisk till befintlig yrkespraxis och rådande jargong. Särskilt då samma yrkespraxis ofta har en evaluerande och bedömande roll i de egna studierna.

(Tveiten, S. 1996; 2002. Ojanen, S. 2009)

För att precisera. Befintlig yrkespraxis består (och upplevs av studerande) såväl av lärare, utbildare, timlärare, assistenter, som entreprenörer och yrkesverksamma personer inom den kontext och den bransch de studerande befinner sig i under socialiseringsprocessen. Handledarens och skolors verksamhet, samarbete i grupper och i klassrum, verkstäder, företag och andra domän har alla mer eller mindre bidragande socialicerande roll inom processen. Dessa kan var och en vara utlösande faktorer till ett tilkommande av yrkesglädje och professionelitet och av att lyckas. Men (igen) är det viktigt att inse, att dessa faktorer likaså kan vara de bidragande orsaken till den fullständiga avsaknaden. Då känslan av otillräcklighet och fatala misslyckanden blir uppenbar. Till vilket pris, och varför, låter vi detta ske? 

Medvetandegörande hos den enskilda individen och gruppmedlemmen, reflexion över yrkesverksamheten och professionella kompetensen på ett metaplan borde ligga fokus - just nu kanske mer än någonsin tidigare.


Niklas Rosenblad
Tfn: 040 718 5929
E-mail: niklas.h.rosenblad@gmail.com

© Niklas Rosenblad 2018. Created by MR MEDIA