Niklas R resized 8 2019
... är doktorand  (i pedagogik), deltidsföretagare. Tidigare har jag varit yrkeslärare. Det här är en yrkesblogg skriven utgående från dessa roller.
Min yrkesprofil finns på LinkedIn. Deltid driver jag ett mikroföretag som du hittar här: Ingenjörsbyrå Rosenblad.
Skriv mig gärna ett e-post om du vill ha kontakt!
---
… is a PhD candidate (in Eucational Sciences) and a part-time entrepreneur. Earlier, I used to be a VET-teacher. This blog is mainly is written based on these roles.
My professional profile You can find on LinkedIn. Part time I run an engineering micro-agency, that can be found here: Ingenjörsbyrå Rosenblad. 
Please, just send me an e-mail if you want to get in contact!



 

Farliga ledare och lärare?

Vid inlärningssituationer - om man ännu tillåts använda sig av det ordet - åtminstone vid läroprocesser, så sägs det inom pedagogiken att lärandet kan ta vid där bekvämlighetszonen upphör. Det ska alltså (!) få svida lite att lära sig.
Själv kan jag dra mig till minnes situationer som har känts ganska stökiga, och på något sätt (åtminstone en liten aning) kaotiska som tillfällen när jag verkligen på djupet lärt mig någonting. Dessa behöver naturligtvis inte alls alltid förknippas med skola och studier, utan kan vara vanliga situationer ur arbetslivet eller fritiden.

Som exempel, en förman jag hade då jag som grön elektriker i mitten av 90- talet var ute på riktigt hal is sa till mig så här: Nicke, man måst våga va i "pi**e" bara sidu, då lär man sig!
Han hade ju rätt, i någon mån även enligt pedagogisk forskning, men just då var jag inte alls nöjd över hans råd (den enda hjälp jag fick just då). Jag ville ju ha stöd och hjälp för att lösa problemet på ett snabbt och snyggt sätt för att sedan kunna åka hem. Jag bet i hop tänderna, och löste problemet, fast det tog rätt länge. Först rätt långt senare har jag insett styrkan och modet han hade för att säga så (jag antar då att det var med övervägd tanke bakom och med avsikt). Jag lärde mig. Jag har honom i övrigt mycket att tacka för många saker, inte bara denna episod.

Hur många ledare vågar idag ge ansvar åt unga oerfarna yrkespersoner och ge dem möjlighet att genom problembaserad inlärning och kanske även via kostsamma misstag lära sig nya saker. Jag undrar också hur många ledare, förmän och lärare reflekterar över var gränsen mellan bekvämlighet och obekvämlighet går. Och hur långt och i hur stor utsträckning kan en person i ledande ställning tillämpa denna "gränsöverskridande" verksamhet, utan att bli klassad som farlig eller olämplig i sin roll. Kan (och vågar) någon idag i effektivitetens och arbetssäkerhetens tecken uttrycka sig som min gode arbetsledare gjorde ... jag vill tro att det nog är så.

Gott ledarskap förutsätter naturligtvis att inte då åka hem för att verkligen lämna sina kolleger, studerande eller andra medspelare i sticket. Det krävs eftertanke här, men ofta kan ett tecken på ledarskap vara just att inte svara för fort, den som frågar kan ju ha ett mycket bättre svar på frågan själv! Naturligtvis ska detta tillämpas med eftertanke ... det KAN ju också brinna.
Niklas Rosenblad
Tfn: 040 718 5929
E-mail: niklas.h.rosenblad@gmail.com

© Niklas Rosenblad 2018. Created by MR MEDIA