Niklas R resized 8 2019
... är doktorand  (i pedagogik), deltidsföretagare. Tidigare har jag varit yrkeslärare. I hjärta och själ är jag det fortfarande. Det här är en yrkesblogg skriven utgående från dessa roller.
Min yrkesprofil finns på LinkedIn. Deltid driver jag ett mikroföretag som du hittar här: Ingenjörsbyrå Rosenblad.
Skriv mig gärna ett e-post om du vill ha kontakt!
---
… is a PhD candidate (in Eucational Sciences) and a part-time entrepreneur. Earlier, I used to be a VET-teacher.  By heart  and soul I still am. This blog is mainly is written based on these roles.
My professional profile You can find on LinkedIn. Part time I run an engineering micro-agency, that can be found here: Ingenjörsbyrå Rosenblad. 
Please, just send me an e-mail if you want to get in contact!



 

Yrkesutbildningen

I Finland har vi sedan -90-talet då de flesta yrkesprogram gjordes till 3-åriga, kunnat njuta av stigande popularitet och allmän statushöjning av yrkesutbildningen. Orsakerna till att över 50 % av ungdomarna idag väljer att gå en yrkesutbildning är bland annat förutsättningar och behörighet för högre studier (yrkeshögskola eller universitet) kombinerat med yrkeskompetens och allmänbildning.

Under regeringsförhandlingarna har det lagts fram förslag om att omstrukturera yrkeskolprogrammen till 2-åriga (Yle 21.5.2015). Reformen antas bl.a. ske på de allmänna ämnenas bekostnad och med ökning av andelen arbetsplatsförlagt lärande. Genom ett snabbt överslagstänkande kan man konstatera att behörigheten för fortsatta högre studier uteblir. Men, den föreslagna reformen får också konsekvenser som sträcker sig längre. De andra Nordiska länderna, som använder liknande modeller på yrkesutbildning kan stå som exempel. Som gemensamma nämnare kan kort nämnas yrkesutbildningens mycket låga status, hög grad av avbrutna studier, marginalisering, studerandes känsla av meningslöshet och exkludering. Man kan på längre sikt förutspå ökande grad av ojämn social fördelning av kunskap, makt och pengar. Alltså skarpare och djupare socioekonomiska skillnader i samhället.

Politiken styr genom reformer utbildningen i riktning mot snävare ämnesupplägg och mera effektiv genomströmning. Pedagoger och yrkesverksam expertis inom utbildningssektorn är tämligen överens i denna fråga. Argumenten som talar emot detta, är i vissa fall så tydliga, att de inte ens med god vilja borde kunna misstolkas. Avsikten med all utbildning borde vara att uppnå ett betydelsefullt, holistiskt och djupverkande lärande. Målet är relevant kunskap både för arbetslivet och vidare personlig utveckling (såväl kognitiv som kompetensmässig) och möjliggjord framgång. Dit går vi inte om reformen vinner terräng. Kunskap som framhävs i den nya samhällsdebatten framställs endast som mål och förutsättning till att vara anställningsbar, produktiv och har färdigheter som arbetsgivarna efterlyser just nu. Inte som mål för självutveckling eller växande.

När de allmänna ämnenas andel minskar, utgår den generaliserande kunskapen som behövs för exempelvis kritiskt tänkande. När djupgående förståelse och generalisering av kontextbundna moment inom yrkesutövandet uteblir, uppnås inte kunskap. Förståelsen blir ytlig, vars konsekvens är maktlöshet och osäkerhet. Ett läge uppstår, där förmågan till reflektion över den egna kunskapen och identiteten minskar. Avsaknaden av sund yrkesidentiteten och god yrkesmoral blir uppenbar.

Det är värt att betona, att i mycket fåtal branscher numera kan kunskap anses vara rent kontextbunden vid enstaka arbetsmoment. Den breda allmänna kompetensen och förmågan till reflektion behövs i allt större utsträckning. I elbranschen vet vi redan, att vi inte kan tillåta en ytterligare försämring av ämnes- eller yrkeskunskap vid utexaminering. Jag vill påstå att vi inte är den enda branschen.

Att välja en utbildning ska inte vara en återvändsgränd, men så kommer det att gå om reformförslaget inom yrkesutbildningen får grogrund och fotfäste. Vi kommer att återskapa låg status gällande yrkesutbildning och yrkesutövarna. Vi får segmenterad, kontextbunden och färdighetsorienterad kunskap och frustration. Vi skapar ett samhälle där kunskapens innebörd dikteras endast av arbetslivets villkor och kortsiktiga mål. Bäst före datum på yrkeskunskap blir kort, och överskådligheten sträcker sig ett kvartal framåt.

Reformförslaget med 2-åriga yrkesprogram är värt att motarbeta. Vad politikerna vill åstadkomma är anställningsbarhet, kostnadseffektivitet och förlängd arbetskarriär. Verkan på kort sikt kan bli en snabb genomströmning. Men konsekvensen av den är ett långt tillbakasteg, en dubbel utestängning och en exkludering. Senare korrigeringsåtgärder blir verkligt dyra, tidskrävande och för en del människor förgäves.

Niklas Rosenblad,

är behörig yrkeslärare och företagare